Senaste inläggen
Här kommer ett gäng bilder från den 22:e och 23:e april. Det finns även bilder som vi tog de två sista dagarna vi var i England - men jag får se om de hamnar här i bloggen. Känns lite som att intresset har för att läsa bloggen har svalnat.
Engelska mynt
Foto: Michelle Mårtensson
Paddington station
Foto: Michelle Mårtensson
Var godare än den såg ut.
Foto: Michelle Mårtensson
Paddington Bear Shop på Paddington station
Foto: Michelle Mårtensson
Sherlock Holmes på väggen i Baker Street underground
Foto: Yvette Mårtensson
Baker Street underground
Foto: Yvette Mårtensson
Orlando Bloom
Foto: Yvette Mårtensson
Sean Connery
Foto: Yvette Mårtensson
John Wayne
Foto: Yvette Mårtensson
Audrey Hepburn
Foto: Yvette Mårtensson
E.T
Foto: Yvette Mårtensson
Bruce Willis
Foto: Yvette Mårtensson
Shrek
Foto: Yvette Mårtensson
Pepparkaksgubbe i Shrek
Foto: Yvette Mårtensson
Steven Spielberg
Foto: Yvette Mårtensson
Alfred Hitchcock
Foto: Yvette Mårtensson
Tiger Woods
Foto: Yvette Mårtensson
Albert Einstein
Foto: Yvette Mårtensson
Pablo Picasso
Foto: Yvette Mårtensson
Madonna
Foto: Yvette Mårtensson
Michael Jackson
Foto: Yvette MårtenssonFreddy Mercury
Foto: Yvette Mårtensson
Kan detta måntro vara Prince? Om det är fel - kom gärna med ett namn.
Foto: Yvette Mårtensson
Lady Gaga
Foto: Yvette Mårtensson
Justin Bieber
Foto: Yvette Mårtensson
Kan snubben bredvid Hitler vara Roosevelt? Om det är fel - kom gärna med ett namn.
Foto: Yvette Mårtensson
Desmond Tutu
Foto: Yvette Mårtensson
Påven - Benedict XVI
Foto: Yvette Mårtensson
Sherlock Holmes - statyn står vid Baker Street underground - på väg till Madame Tussauds.
Foto: Yvette Mårtensson
Taxi - du slipper dröja =O)
Foto: Michelle Mårtensson
Skylt på hotellet som visar hur många våningar det finns
Foto: Yvette Mårtensson
Jag fick äran att halshugga Michelle på London Dungeon.
Foto: Michelle Mårtensson
Förra året fick Marco en t-shirt av Michelle och på den står det:
"My sister went to London and all I got was this lousy T-shirt!"
Självklart skulle han ha en t-shirt av mig - med nästan samma text. Köpte även varsin jättepenna till Marco och Jane.
Foto: Yvette Mårtensson
Reading station
Foto: Michelle Mårtensson
Det blev ett besök på Starbucks - MIchelle MÅSTE bara ha en Caramel Cream Frappuccino
Foto: Michelle Mårtensson
Denna gångbana gick vi på många gånger när vi skulle besöka toalett och matställe i väntan på McFly-konserten.
Foto: Michelle Mårtensson
Fåglarna
Foto: Michelle Mårtensson
Potatisbjörnar - Michelles snacks i väntan på McFly-konserten. Hennes recension av dom: "Dom är så goda".
Foto: Michelle Mårtensson
Vid första tältet började kön till McFly-konserten.
Foto: Michelle Mårtensson
McFly-konsert-kön åt andra hållet.
Foto: Michelle Mårtensson
McFly-konsert-kö - bakåt.
Foto: Michelle Mårtensson
Michelle hade plats nummer 12 i McFly-konsert-kön.
Foto: Michelle Mårtensson
Michelles middag i väntan på McFly-konserten.
Foto: Michelle Mårtensson
Dean Sherwood - en av McFly's fotografer.
Foto: Michelle Mårtensson
The Vamps - McFly's förband
Foto: Michelle Mårtensson
PotatisSticks - Michelles snack i väntan på McFly-konserten.
Foto: Michelle Mårtensson
Red Bull - The Blue Edition - Michelles dricka i väntan på McFly-konserten.
Foto: Michelle Mårtensson
Dean Sherwood
Foto: Michelle Mårtensson
McFly-konsert-biljett
Foto: Michelle Mårtensson
Mr. Antastic
Foto: Michelle Mårtensson
Foto: Michelle Mårtensson
Gågata i Reading
Foto: Michelle Mårtensson
Reading station
Foto: Michelle Mårtensson
Tåginformation
Foto: Michelle Mårtensson
Här kommer fler bilder och de är tagna den 20 april och 21 april.
De flesta morgnar åt vi på Subway - supergott och nyttigt.
Foto: Michelle Mårtensson
Maynard Sour Patch Kids - Michelles färdkost på väg till Birmingham
Foto: Michelle Mårtensson
Helikopter som vi såg på väg till Birmingham
Foto: Michelle Mårtensson
På väg till o2 Academy i Birmingham
Foto: Michelle Mårtensson
Kö till McFly-konsert i Birmingham. Kön fortsätter bakom den klunga av människor som står vid den bakersta stolpen (vid den vita bussen) och ännu längre bak. Skulle tro att det rörde sig om en kö på minst 800 meter när vi kom dit. Vi gick förbi alla.
Foto: Michelle Mårtensson
Michelle tillsammans med Dougie Poynter - bas & sång
Foto: Yvette Mårtensson
Michelle tillsammans med Danny Jones - gitarr & sång
Foto: Yvette Mårtensson
Michelle tillsammans med Tom Fletcher - gitarr, piano, ukulele & sång
Foto: Yvette Mårtensson
Michelle tillsammans med Harry Judd - trummor
Foto: Yvette Mårtensson
Michelle tillsammans med Tom Leishman - bandets fotograf - hans hemsida hittar ni HÄR
Foto: Yvette Mårtensson
Underground Embankment - här hoppade vi av när vi skulle se London Marathon
Foto: Michelle Mårtensson
Det finns inga begränsningar på vem som deltog i London Marathon 2013 - en blind/synskadad (närmst publiken) blir guidad under London Marathon av en guid.
Foto: Michelle Mårtensson
Även många rullstolsburna deltog - men med specialrullstolar.
Foto: Michelle Mårtensson
Richard Whitehead deltog i 200 m T42 Athletics vid Paralympiska spelen 2012 och han vann guldmedalj. Richard deltog i London Marathon 2013 med en tid på 3 tim 15 min 53 sek.
Foto: Michelle Mårtensson
Foto: Michelle Mårtensson
Lagens långa arm x 2 håller koll på London Marathon's besökare.
Foto: Michelle Mårtensson
Duva som under tiden den väntar på att någon ska tappa något ätbart tittar ut på Thames.
Foto; Yvette Mårtensson
Cykelriksha på Regent Street.
Foto: Michelle MÅrtensson
Skylt som visar vilka hållplatser tunnelbanetåget stannar på - Piccadilly Line.
Foto: Michelle Mårtensson
Fish and chips
Foto: Yvette Mårtensson
Här kommer ett inlägg till i min Englandsreseblogg - men denna gången blir det bara bilder som jag vill visa er. Bilderna är tagna den 18:e och 19:e april. 2013 04 18 - WWF's insamlingsbössa på Kastrup - Danmark.
Foto: Michelle Mårtensson
2013 04 18 - En viktig plats på Kastrup - Danmark.
Foto: Michelle Mårtensson
2013 04 18 - Gate C 27 - vägen till United Kingdom.
Foto: Michelle Mårtensson
2013 04 18 - Is som satt på flygplansfönstrets utsida - kallt - brrrrrr.
Foto: Michelle Mårtensson
2013 04 18 - United Kingdom - snart dax att landa.
Foto: Michelle Mårtensson
2013 04 18 - Bagageutlämning på Heathrow Airport
Foto: Michelle Mårtensson
2013 04 18 - På väg till Underground mot Paddington.
Foto: Michelle Mårtensson
2013 04 18 - Första middagen i Paddington - KFC - Kentucky Fried Chicken.
Foto: Yvette Mårtensson
2013 04 19 - Michelle utanför Tesco som ligger mittemot vårt hotell.
Foto: Yvette Mårtensson
2013 04 19 - Paddington Underground
Foto: Michelle Mårtensson
2013 04 19 - Tunnelbanetåg - Paddington Underground
Foto: Michelle Mårtensson
2013 04 19 - Piccadilly Circus
Foto: Yvette Mårtensson
2013 04 19 - Piccadilly Circus
Foto: Yvette Mårtensson
2013 04 19 - Ripley's Believe It Or Not - Piccadilly Circus
Foto: Yvette Mårtensson
2013 04 19 - Piccadilly Circus
Foto: Michelle Mårtensson
2013 04 19 - Gatan som Hamley's ligger på
Foto: Yvette Mårtensson
2013 04 19 - Många, stora, röda bussar.
Foto: Michelle Mårtensson
2013 04 19 - Det är trångt på gatorna - det kom buss efter buss, taxi efter taxi - hela tiden.
Foto: Michelle Mårtensson
2013 04 19 - Kramisar fom Hamley's hade i skylten.
Foto: Michelle Mårtensson
2013 04 19 - Union Jack-taxi.
Foto: Yvette Mårtensson
2013 04 19 - Rosa cykel
Foto: Michelle Mårtensson
2013 04 19 - En liten rosa duva på en skylt.
Foto: Michelle Mårtensson
2013 04 19 - Kingly Court - ett shoppingcenter som ligger bakom Carnaby Street.
Foto: Michelle Mårtensson
2013 04 19 - Kingly Court - ett shoppingcenter som ligger bakom Carnaby Street.
Foto: Yvette Mårtensson
2013 04 19 - Drop Dead - en klädaffär i London - Michelle har handlat via deras hemsida.
Foto: Yvette Mårtensson
2013 04 19 - Drop Dead - en klädaffär i London - Michelle har handlat via deras hemsida.
Foto: Michelle Mårtensson
2013 04 19 - Under tiden som vi väntade på att Hamley's skulle öppna gick vi på smågator och kollade läget.
Foto: Michelle Mårtensson
2013 04 19 - När vi skulle till Harry Potter Studio Tour i Watford Junction åkte vi med BakerLoo line.
Foto: Michelle Mårtensson
2013 04 19 - En skylt som visar vilka stationer som kommer.
Foto: Michelle Mårtensson
2013 04 19 - Vi tog Overground till Watford Junction för att gå på Harry Potter Studio Tour.
Foto: Michelle Mårtensson
2013 04 19 - Husalfen Dobby's fötter - han har söta fötter.
Foto: Michelle Mårtensson
2013 04 19 - Michelle har snott Harry Potters glasögon.
Foto: Michelle Mårtensson
2013 04 19 - Michelle & Aragog på väg tillbaka till Paddington
Foto: Yvette Mårtensson
2013 04 19 - Michelle fick flyga familjen Weasley's flygande bil - på Harry Potter Studio Tour.
Foto: Harry Potter Studio Tour
2013 04 19 - En skylt som visar vilka stationer som kommer.
Foto: Yvette Mårtensson
2013 04 19 - Undergroundskylt i Piccadilly Circus
Foto: Yvette Mårtensson
Jag har inte skrivit något om London Eye eller visat bilder. Nu kommer det några som vi tog när vi var uppe - de flesta är som Michelle har tagit - mina blev supersuddiga.
Som jag skrivit tidigare så tål jag inte höga höjder och jag blir yr bara jag går upp på en stol. Detta är ett högt hjul - men ändå inte världens högsta. När vi väl stod uppe i en av gondolerna så var det inte så hemskt som jag trodde - jag var till och med så modig så jag tittade rakt ner när vi var på högsta punkten.
Här kommer lite information om London Eye.
London Eye är ett pariserhjul (egentligen ett observationshjul) i London som restes för att fira tusenårsskiftet (1999–2000) Det ligger på Themsens södra sida. The London Eye invigdes klockan 20:00, den 31 december 1999, dock kunde inte observationshjulet öppnas förrän i mars på grund av tekniska problem.
London Eye är 137 meter högt (450 feet) och det motsvarar 64 engelska telefonkiosker staplade ovanpå varandra.
London Eye är den fjärde högsta byggnad i London efter BT Tower, Tower 42 och One Canada Square i Canary Wharf.
London Eyes totala vikt är 2100 ton vilket motsvarar 140000 cyklar eller 1272 svarta taxibilar.
London Eye kostade £75 miljoner.
Det tog 7 år och kompetensen från hundratals personer från fem olika länder att göra London Eye verkligt.
Du kan se runt 40 km (25 miles) från toppen - så långt som till Windsor Castle - om det är en klar dag.
London Eye har 3.5 miljoner besökare per år - det motsvarar 6680 fullbokade British Airways Boeing 747.
London Eye kan transportera 800 passagerare per varv vilket motsvarar 11 London dubbeldäckare.
Varje av de 32 gondoler väger 10 ton vilket motsvarar vikten på 1,052,631 mynt (pund).
Varje varv tar ca 30 minuter och det motsvarar 26 cm per sekund eller 0.9 km (0,6 miles) per timme. Farten är anpassad så att passagerarna kan gå på och av i farten
Omkretsen på hjulet är 424 m (1392 feet).
För att köra hjulet en hel dag på full kapacitet går det åt 500 kilowattimmar.
London Eye är världens fjärde största observationshjul i drift - The Star of Nanchan i Kina som är 160 m, Singapore Flyer i Singapore som är 165 m och Beijing Great Wheel i Peking som är 208 m.
Foto: Michelle Mårtensson
Foto: Michelle Mårtensson
Foto: Yvette Mårtensson
Foto: Michelle Mårtensson
Foto: Michelle Mårtensson
Foto: Michelle Mårtensson
Foto: Michelle Mårtensson
Foto: Michelle Mårtensson
Foto: Yvette Mårtensson
Foto: Michelle Mårtensson
Foto: Michelle Mårtensson
Foto: Yvette Mårtensson
Foto: Yvette Mårtensson
Foto: Yvette Mårtensson
Foto: Michelle Mårtensson
Foto: Michelle Mårtensson
Foto: Michelle Mårtensson
Foto: Yvette Mårtensson
Foto: Michelle Mårtensson
Foto: Michelle Mårtensson
Foto: Michelle Mårtensson
Foto: Michelle Mårtensson
Foto: Michelle Mårtensson
Foto: Michelle Mårtensson
Foto: Michelle Mårtensson
Foto: Michelle Mårtensson
Foto: Michelle Mårtensson
Foto: Michelle Mårtensson
Foto: Yvette Mårtensson
Foto: Yvette Mårtensson
Foto: Yvette Mårtensson
Foto: Yvette Mårtensson
Foto: Michelle Mårtensson
Foto: Michelle Mårtensson
Foto: Michelle Mårtensson
Idag handlar mitt blogginlägg om Sea Life i London och har ni tröttnat på mitt skrivande så kan ni sluta läsa nu.
Som jag har skrivit förr köpte vi biljetter till fyra olika sevärdheter (Madame Tussauds, London Dungeon, London Eye och Sea Life) och det blev billigare ju fler vi valde. Egentligen hade jag inte tänkt skriva något om Sea Life eftersom jag inte tog några bilder. Jag körde med min systemkamera och eftersom jag körde med Auto-inställningar var det antingen med blixt och det fick man inte använda eller så blev bilderna suddiga och mörka. Hade jag lyssnat på Michelle och testat på att ta foto med ISO-inställningar så hade jag oxå klarat av att få fina bilder. Nu lånar jag Michelles bilder så ni oxå får ta en tripp in på Sea Life.
Egentligen talar bilderna för sig själv men jag tänker ändå skriva lite.
Vi gick runt rätt så snabbt eftersom jag blev illa till mods när vi gick där inne. Det stod överallt om hur vi skulle hjälpas åt att värna om fiskarna och övriga levande varelser i våra hav och ändå så hade deras visningsobjekt inte några stora tankar att gå i. Visst fanns det de som hade lagom stort att simma i - men de stora djuren så som hajarna, krokodilerna och pingvingerna hade absolut inga stora ytor.
I en tank (akvarie) hade de äggkapslar som skulle bli rockor och i en hade de äggkapslar som skulle bli hajar. De liknade varandra rätt så mycket - men de som jobbade på Sea Life har ju vanan och kunde självklart se skillnad. Bild nio visar äggkapslar från rockor. Rätt så intressant att männsikan har lyckat få fram både rockor och hajar i fångenskap.
Det finns många olika arter av rockan - men det är bara ett fåtal som är farliga för människan - då bl.a Stingrockan som dödar fler människor än vad hajen gör. Det finns en annan rocka som oxå har en tagg som kan döda - men det finns inte så många dokumenterade fall. Rockan och hajen består inte av ben utan av brosk. Jag tycker rockan är ett fint djur och när jag får se undersidan blir jag bara så glad - den är så sööööööööt - se bild 29. Självklart måste ni se filmerna - men speciellt filmen med rockan.
När det gäller sista bilden - en sjöstjärna så hände det en rolig sak när Michelle skulle ta bilden. Det såg ut som om sjöstjärnan gick i en ihålig behållare - det finns en del ställen som har behållare där man kan krypa up i en urholkning (det ser då ut som om man är i ett akvarium) och självklart trodde jag att det var en sådan. Jag kände upp med handen i rundningen som var utstansad och det fanns ingen botten i behållaren. Jag sa till Michelle att hon kunde krypa upp i urholkningen och ta en bild på sjöstjärnans framsida (det som syns är sjöstjärnans baksida) och självklart nappade hon på min idé. Hon kröp ner under och skulle resa sig - men se det gick inte. Hon slog i huvudet i botten på behållaren som fanns ca 15 cm upp. Michelle tog sig ut i friheten igen och var väl inte så glad över att jag - vad hon tyckte - hade lurat henne. Jag kunde inte låta bli att skratta och hon var väl mest glad över att ingen sett henne.
Om ni tittar på sista filmen - den med pingvinerna - så kan ni se en bit in i filmen att en av pingvinerna hämtar en sten och lägger den framför en annan pingvin. Kan det måntro vara en manlig pingvin som friar till fästmön.
Jag tror att jag fått med det viktigaste - annars hojtar ni till genom att skriva en kommentar eller så slänger ni iväg ett mail till mig.
Foto: Michelle Mårtensson
Foto: Michelle Mårtensson
Sjöstjärna - Sea star
Foto: Michelle Mårtensson
Manet - Jelly Fish
Foto: Michelle Mårtensson
Manet - Jelly Fish
Foto: Michelle Mårtensson
Manet - Jelly Fish
Foto: Michelle Mårtensson
Foto: Michelle Mårtensson
Rockägg - Ray egg
Foto: Michelle Mårtensson
Rocka - Ray
Foto: Michelle Mårtensson
Rocka - Ray
Foto: Michelle Mårtensson
Sjöstjärna - Sea star
Foto: Michelle Mårtensson
Sjöstjärna - Sea star
Foto: Michelle Mårtensson
Foto: Michelle Mårtensson
Sjöhäst - Sea horse
Foto: Michelle Mårtensson
Sköldpaddor - Turtles
Foto: Michelle Mårtensson
Sköldpaddor - Turtles
Foto: Michelle Mårtensson
Krokodil - Crocodile
Foto: Michelle Mårtensson
Foto: Michelle Mårtensson
Grodor - Frogs
Foto: Michelle Mårtensson
Gentoo-pingviner - Gentoo Penguins
Foto: Michelle Mårtensson
Glad Rocka - Happy Ray
Sjöstjärna - Sea star
Foto: Michelle Mårtensson
Manet - Jelly Fish
Video: Michelle Mårtensson
Glad men blyg Rocka - A happy but shy Ray
Video: Michelle Mårtensson
Gentoo-pingviner - Gentoo Penguins
Video: Michelle Mårtensson
Nu är ni säkert trötta på mitt tjat om London – men jag har material till ytterligare några inlägg.
Som jag nog har skrivit i ett inlägg under tiden som vi var i London så är deras rulltrappskultur annorlunda än vår. I alla undergrounds som vi nyttjade fanns det gott om rulltrappor. När vi skulle med ett tunnelbanetåg åkte man för det mesta två rulltrappor ner och två upp – men ibland blev det en ner och två upp och några gånger två ner – men en upp.
När det gäller deras längd så var jag imponerad (man blir väl alltid imponerad av längden =O) ). Jag har aldrig åkt i så långa rulltrappor som de i London. Ibland fanns det en vanlig trappa mitt emellan rulltrapporna – men ibland fanns det bara rulltrappor. Kan bli lite jobbigt för de som inte vågar använda sig av rulltrappor – men om man tänker efter så finns det kanske inga Londonbor som har rulltrappsfobier.
Som jag skrivit tidigare står rulltrappsåkarna inte i bredd när de åker - man står i höger sida för att ge fri väg till de som har bråttom och de går/springer i vänster sida. Det skulle vi kanske också införa i Sverige.
Nu över till telefonkiosker. Som alla säkert vet så har England röda telefonkiosker. Det finns många av de gamla klassiska kvar – men vi såg även många nya. Något som vi inte har i Sverige är telefonkiosker med Wi-Fi. Vi testade inte hur uppkopplingen var i en kiosk eftersom vi tyckte det skulle vara pinsamt – men kanske testar vi nästa gång vi kommer till London.
En annan sak som jag den 24:e april lovade skriva om här i bloggen var den arroganta typen på tunnelbanetåget. Jag har berömt engelsmännen så fort jag kommit åt och skrivit om det både på FB och här i bloggen – men faktiskt så träffade vi en typ som hela han utstrålade både arrogans och elakhet.
Vi såg denna hemska man på onsdagen – dagen före vi skulle åka hem. Vi skulle åka tillbaka till Paddington och jag kan gissa på att vi hade varit och promenerat vid Piccadilly Circus. Vissa tunnelbanetåg var så proppfulla så man knappt fick plats och då var det självklart ståplats man fick – men nu hade vi i alla fall fått varsin sittplats och ”arrogante mannen” satt mittemot mig. Han hade en stor fyrkantig väska med sig med hjul och handtag och den stod mitt i gången. Vid ett av stoppen steg en kvinna på och skulle gå förbi ”arrogante mannen” och eftersom jag satt mitt emot gjorde jag ett försök att göra plats till kvinnan – det vill säga jag försökte dra in mina ben och fötter men jag lyckades inte så bra. Till saken hör att kvinnan var en ljusare negress och ”arrogante mannen” såg att hon kom och att hon ville förbi. Kvinnan gick precis vid mina ben och gick då på sidan och ”arrogante mannen” bara stirrade på henne. När hon hade trängt sig förbi fortsatte ”arrogante mannen” att stirra och sedan börjad han stirra på både Michelle och mig. Han tittade upp och ner och då flera gånger på oss båda. När han stirrat klart på oss fick kvinnan sig en omgång också – uppifrån och ner.
När ”arrogante mannen” tittade på oss var det bara arrogans han visade – men när han tittade på kvinnan såg man både arrogans, elakhet, avsky och hat i hans ögon. I London finns det många nationaliteter och det var väldigt få ”engelska” människor – men ”arrogant mannen” var i högsta grad engelsk och hans blick visade vad han tyckte om ”icke-engelska”.
Här får ni tänka er en bild på en man som är arrogant, elak, avskyvärd och hatisk.
Den 24:e april skrev jag att jag skulle skriva om kattplågaren och det tänkte jag göra idag. Har i och för sig redan visat er bilder på honom – men jag har också en liten filmsnutt som ni kan få se/höra.
När vi anlände till London Eye hörde vi ett (miss)ljud och hörde att det kom från Westminster Bridge. Vi tog bilder på London Eye och fortsatte förbi London Dungeon och Sea Life. V i bestämde oss för att fortsätta över WB för att gå till Buckingham Palace. Vi hade ingen aning om hur långt vi skulle gå men eftersom vädret var bra fortsatte vi att gå.
När vi kom till mitten av Westminster Bridge såg vi var (miss)ljudet kom från och jag hade planer på att filma när han gjorde låtbyte – men det hände aldrig – han bara fortsatte, fortsatte och fortsatte.
Klockan var 10:49 när jag tog bilder på honom och när vi kom tillbaka på kvällen – klockan var då 22:10 – ja, då hörde vi honom igen. Frågan är om han stått där hela dagen eller om det fanns fler ”kattplågare” och de stod i skift.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 | 8 |
|||
9 | 10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
|||
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 | |||
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
|||
30 |
31 |
||||||||
|