Alla inlägg den 7 december 2013
Bilder från dag 3. Filmsnuttarna kommer i eget inlägg.
Hamley's skyltfönster
Foto: Michelle Mårtensson
Hamley's skyltfönster
Foto: Michelle Mårtensson
Hamley's skyltfönster
Foto: Michelle Mårtensson
Skylt som visar vad Hamley's har på de olika våningarna
Foto: Yvette Mårtensson
En lite för somrig buss i november
Foto: Yvette Mårtensson
Julpynt över Hackett London's entré - mitt emot Hamley's
Foto: Yvette Mårtensson
Hamley's-nalle
Foto: Yvette Mårtensson
Rum 325 - Michelle och Jane fick äran att bo i detta rum - på tredje våningen.
Foto: Jane Spiegelhauer
Rum 226 - i detta rum sov Marco och jag och det låg på andra våningen.
Foto: Yvette Mårtensson
Marco och jag delade rum - ett väldigt litet rum - Tune Hotel i Paddington
Foto: Jane Spiegelhauer
Samma rum som ovan - men sett från sängen.
Foto: Jane Spiegelhauer
Ridande poliser som skrittade i lugn och ro på Praed Street i Paddington.
Foto: Jane Spiegelhauer
Silvergran på Heathrow
Foto: Yvette Mårtensson
Det rum som Marco och jag skulle delade - men som Michelle och jag sov i - Premier Inn någonstans vid Heathrow.
Foto: Yvette Mårtensson
Samma rum som ovan - sett från dörren
Foto: Yvette Mårtensson
Badrummet - retade mig på att städpersonalen lämnade toalocket uppe - ser inte bra ut.
Foto: Yvette Mårtensson
Pastor Marco lånade grejen som låg i benänden på sängen och använde som prästcape (eller vad de nu heter). Grejen kan ni se på den bilden med sängen.
Foto: Michelle Mårtensson
Black Forest Hot Chocolate
Foto: Michelle Mårtensson
Superpepprig pepparkaksren. TACK, Jane
Foto: Yvette Mårtensson
Black Forest Hot Chocolate och superpepprig pepparkaksren.
Foto: Yvette Mårtensson
Vi missade inte var receptionen låg.
Foto: Yvette Mårtensson
Här åt vi både kvällsmat - vi använde oss av en "fattiglapp" när vi skulle betala - gratis är gott.
Foto: Yvette Mårtensson
"Fattgilappen" som berättigade oss kvällsmat. TACK, British Airway
Foto: Yvette Mårtensson
Jag valde kycklingcurrygryta med ris.
Foto: Yvette Mårtensson
Icke-färdig vaniljglass med kolasås
Foto: Yvette Mårtensson
En tavla som hängde i restaurangen
Foto: Yvette Mårtensson
Michelle ska sadla om till flygvärdinna - här visar hon vägen till rummen.
Foto: Jane Spiegelhauer
Premier Inns entré
Foto: Michelle Mårtensson
Premier Inns skylt
Foto: Yvette Mårtensson
Bussar som går mellan Heathrow och de olika hotell som ligger runt om flygplatsen.
Foto: Yvette Mårtensson
Entrén - inne
Foto: Yvette Mårtensson
Istället för en julgran
Foto: Michelle Mårtensson
Ssshhh!! Tror faktiskt ingen läste skylten =O)
Foto: Michelle Mårtensson
Första korridoren som vi måste gå igenom för att komma till rummet. Michelle och Jane hade rum i denna korridor - nästan längst ner.
Foto: Yvette Mårtensson
Michelle och Jane hade rum 19
Foto: Yvette Mårtensson
Andra korridoren som vi måste gå igenom för att komma till vårt rum. Marcos och mitt rum låg nästan längst ner.
Foto: Yvette Mårtensson
Marco och jag hade rum 30
Foto: Yvette Mårtensson
Michelle försöker se smart ut och Marco kollar monsterboken
Foto: Jane Spiegelhauer
Michelle mediterar i sorteringshatten
Foto: Jane Spiegelhauer
Michelle har slutat meditera
Foto: Jane Spiegelhauer
Marco slappar
Foto: Jane Spiegelhauer
Idag står det hemresa på schemat och i vanliga fall hade det betytt att vi skulle checka ut från hotellet kl. 10.00 - men eftersom vi betalat för att checka ut kl. 13.00 istället hinner vi med lite annat på förmiddagen. Marco valde att stanna kvar i sängen - han var så trött + att han hade ont i fötterna. Vi andra tre hade bestämt oss för att åka till Piccadilly Circus och där besöka Tesco. Innan vi tog tunnelbanan dit gick vi ner vid Paddington Station och gjorde ett besök på Sainsbury's. Marco ville köpa med sig Jägermeister hem och Tesco vid hotellet hade inga så vi kollade på Sainsbury's - men de hade inga - men jag såg att de hade Coca Cola Cherry. Den var dyrare än på Tesco men i nödfall så fick den duga. Framme i Piccadilly Circus bestämde Michelle och jag oss för att besöka Hamley's en sista gång och under tiden som vi gjorde det stannade Jane kvar där vi kommer upp från tunnelbanan. Nu visade det sig att Hamley's inte öppnade förrän klockan tio och vi fick en kvarts väntetid. Vi filmade deras skyltfönster, vi kollade de intilliggande affärers skyltfönster och vi stod och huttrade eftersom det var kallt och regnade. Prick klockan tio öppnades en dörr och ut kom två "Santas little helpers" (en manlig och en kvinnlig) och den manliga började hoppa, skutta och ropade att vi var välkomna till Hamley's. Han fick syn på Michelle och skuttade fram till henne och tog tag i hennes mössa och sa att den var fin och att hon var fin. Han gav henne en stor kram och sedan fortsatte han sitt spektakel och ropade ut att Hamley's snart skulle öppna för alla stora och små barn - men precis som alla andra dagar skulle en liten pojke och en liten flicka få öppna portarna till affären. Nu stod det bara en liten pojke och det blev han som fick ringa in öppningen och även öppna porten. Vi skyndade oss in i affären och gick direkt till Steiff-hyllan och jag plockade upp den lilla gula ankan som jag blev så förälskad i första gången vi besökte Hamley's i april i år - men som jag valde bort för två nallar och en liten mus - bestämde jag mig för att köpa den nästa gång jag kom till London. Nästa gång blev då i september och när vi hade bokat biljetterna bestämde jag mig för att jag skulle köpa den lilla ankan - men när jag väl stod på Hamley's köpte jag en ny liten mus, en liten kanin och en mammut och bestämde mig för att nästa gång jag kom till London då skulle den lilla gula ankan få följa med mig hem. Nästa gång blev då denna resa och nu stod jag med sötnosen i handen och helt plötsligt fick jag syn på en liten åsna och det blev genast jobbigt - den lilla gula ankan eller den söta gråa åsnan. Eftersom vi skulle skynda oss tillbaka till Jane valde jag åsnan och bestämde mig för att nästa gång jag kommer till London och Hamley's - ja, DÅ ska jag köpa den lilla gula ankan. Jag köpte oxå med mig varsin vit Hamley's-nalle till kidsen + en lite mindre av den nallen som Marco blev förälskad i till honom. När vi betalat skyndade vi oss tillbaka till Jane och sedan gick vi direkt till Tesco. På Tesco köpte jag två flaskor Jägermeister till Marco + Coca Cola Cherry till mig. När jag betalat var jag tvungen att packa om - dvs. jag la Jägermeisterflaskorna och några Coca Cola Cherry i min ryggsäck - allt för att slippa bära dåliga plastkassar som skär in i fingrarna när det är tungt. Nu var det bara att ta tunnelbanan tillbaka till Paddington och där blev det ett nytt besök på Sainsbury's - Michelle skulle handla och när hon var klar skyndade vi oss tillbaka till Marco som var på hotellet. Vi hade bestämt oss för att äta middag innan vi tog tunnelbanan till Heathrow och på så sätt slippa äta dyr mat på Heathrow. Det blev ett besök på Burger King och det tog ett bra tag. Ja, nu tog det inte tid för att de är långsamma i serveringen utan för att precis när vi börjat äta började det blåsa upp, hagla och regna. Michelle och jag beställde oxå varsin efterrätt och när vi kom upp igen där man sitter och äter visade det sig att en hemlös gick runt bland gästerna och tiggde pengar. Han fick inget av oss eftersom vi har lärt oss att de inte vill ha småmynt - nej, det är pund som gäller - ju fler pund desto bättre. Sedan såg han inte ut som en hemlös - han hade en stor och tjock dunjacka, en tjock halsduk, varma fodrade stövlar och tjocka byxor och allt såg rent och fräscht ut. Michelle och jag såg honom kvällen före när vi hade varit vid Tower Bridge och då gick han tillsammans med en uppklädd tjej som hade gott om guldsmycken. När vi hade ätit gick vi tillbaka till hotellet och innan vi checkade ut packade vi ner det vi hade köpt på Tesco i våra väskor. För min del hade det varit enklast att lägga mitt i Marcos väska eftersom han inte hade en full väska - men han får ju inte ta in sprit i Sverige och då måste jag ha det i min. Eftersom rummet var så litet fick vi packa en och en och när alla var klara - ja, då hade vi även hunnit med en sista tur till hemlighuset och nu var det bara att checka ut. Vi tog hissen ner och lämnade in nyckelkorten och sedan traskade vi iväg till Paddington station. Denna gången skulle vi inte åka Heathrow Express utan ta tunnelbanan från Paddington till Piccadilly Circus och sedan vidare därifrån till Heathrow. När Michelle och jag har varit i London har vi tagit HE eftersom Michelle inte vågar åka rulltrappa ner med resväskan och man får ingen hjälp av personalen och vi kan inte sätta ifrån oss väskorna för då finns risken att någon tror att det är en väska med en bomb. Denna gången gjorde vi så att Jane och Michelle bytte väskor eftersom Janes var mycket mindre än Michelles och då var det inga problem. Det visade sig att det var bara en rulltrappa vi skulle ner för - resten var vanliga trappor och då bytte Michelle och Marco väskor. Framme på Heathrow tog vi hissen upp till avgångshallen och vi började med att väga väskorna - det gäller att hålla koll så det inte bli övervikt =O) Nästa steg var att kolla var vi kunde checka in våra väskor och då såg vi på en tv-skärm att planet till Kastrup var inställt. Det var bara att gå till rätt informationsställe och vänta tills det var vår tur. Efter ca 30 minuter fick vi hjälp och det visade sig att det var hårda vindar över Köpenhamn och istället för att riskera något så ställde de in planen. Vi fick erbjudandet om att ta ett plan kl. 19.40 till Düsseldorf och där hade vi ca 15 minuter på oss att byta plan till Kastrup. Vi blev oxå informerade om att det planet oxå kunde ställas eftersom de ställde in tre plan i timmen. Tjejen som hjälpte oss sa att vi oxå kunde vänta med att flyga till imorgon kl. 08.20 Jane och Marco tyckte vi skulle ta planet på kvällen - men Michelle och jag ville inte riskera att få sitta på flygplatsen i många timmar för att sedan få reda på att planet var inställt. Jane var mest brydd över att hon skulle jobba dagen efter och att de inte fick reda på att hon inte kom. British Airway-tjejen sa att vi kunde låna telefonen och Jane ringde till mor för att be henne om att ringa till både Janes jobb + till skolan. Ja, hon fick oxå äran att ta hand om katterna och Poynter ett dygn till. Det blev bestämt att vi skulle vänta till imorgon med att flyga hem och då frågade Michelle om vi kunde få ta ett senare plan och det var ok. BA-tjejen bokade in oss på ett plan kl. 11.15 och sedan bokade hon in oss på Premier Inn - ett hotell inte långt från flygplatsen - ja, enligt BA-tjejen. Hon skrev oxå ut bussbiljetter tur och retur till hotellet och matbiljetter både till kvällsmat och frukost. När vi hittat rätt buss var det bara att hoppa på och sedan bar det iväg och vi åkte och åkte och åkte och åkte - ja, det tog nästan 45 minuter och det kallar jag absolut inte för att bo på ett hotell i närheten av flygplatsen. Visst vi var kanske i närheten av flygplatsen - men jag skulle gissa på att hade vi genat över landningsbanorna hade det inte tagit mer än 10 minuter med buss. Framme på hotellet checkade vi in och gick till våra rum. Jämför man storleken på rummet på Tune Hotel i Paddington och detta så var detta rena lyxen. Första intrycket var att vi hade hamnat på ett superlyxigt ställe - men när man kollade lite närmre var det många fel och brister. Inte lika rent som Tune Hotel - men det var ändå häftigt att testa ett nytt hotell. Vi hade tre timmar att fördriva från att vi checkat in till de serverade middagen och vi fördrev den tiden med att sitta i en bar. Marco köpte en Jägerbomb i baren och vi andra gick till ett lite café mitt emot baren och köpte varsin Black Forest Hot Chocolate som vi tog med till baren. Jane hade köpt varsin överraskning till oss - en pepparkaksren och den var supersöt och väldigt pepprig - men jättegod. Medan vi väntade blev det lite FB-tid och vi kollade oxå in alla människor som precis som vi "tvångsvistade" hotellet. Strax efter åtta hade vi lämnat datorerna i rummen och vi behövde inte vänta länge innan vi fick ett bord. De bjöd på buffé - lasagne, chili concarne, kycklingcurrygryta och vegetarisk currygryta. De serverade även glass med olika såser till som efterrätt. Tyvärr hade de inte satt igång glassmaskinen tillräckligt tidigt och den var helt klart inte helt färdig. När vi var mätta och belåtna gick vi till det rum som Marco och jag skulle ha och där satt vi och pratade lite. Michelle spexade till det med min sorteringshatt och min monsterbok och Marco låtsades vara en präst - ja, vi hade det riktigt roligt en stund. Nu var det meningen att vi skulle ha samma rumsdelning som när vi befann oss på Tune Hotel - dvs. Michelle och Jane delade rum och Marco och jag delade rum. Vi sa godnatt till varandra och Michelle och Jane gick till deras rum. Precis när Marco fixat till sig inför nattningen knackade det på dörren och när vi öppnade rusade Michelle in och sa att vi skulle byta kanal på TV:n - ITV 1 visade I'm a celebrity...get me out of here. När Michelle skulle gå tillbaka till sitt rum föreslog Marco att Michelle kunde sova tillsammans med mig och han kunde gå till Jane och sova hos henne. I pausen gick Michelle till sitt rum för att hämta en del av hennes prylar och när hon kom tillbaka tittade på vi programmet och när det var slut var det dax att nanna kuddarna. |
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 | 8 |
|||
9 | 10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
|||
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 | |||
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
|||
30 |
31 |
||||||||
|