Alla inlägg under december 2013

Bilder dag 4 - 21 november

Av mazemazing - 22 december 2013 17:26

Detta är de sista bilderna från själva resan. Nästa inlägg blir bilder på mina nyckelringar och lite annat.

Frukostfattiglappen
Foto: Jane Spiegelhauer (jag tvingade henne ta bilden innan hon lämnade den ifrån sig)

Janes frukost (jag åt 1 stekt ägg, 2 skivor bacon, 1 hash browns, 1 skiva rostat bröd, 1 yoghurt, fruktsallad)
Foto: Jane Spiegelhauer

Janes frukost (jag valde oxå fruktsallad)
Foto: Jane Spiegelhauer

Bussfattiglapp
Foto: Yvette Mårtensson

Marco tillsammans med två nallekompisar på Hamley's på Heathrow
Foto: Yvette Mårtensson

Gran på Heathrow
Foto: Yvette Mårtensson

Fina flaskor i tax free shopen
Foto: Michelle Mårtensson

Julpynt på Heathrow
Foto: Michelle Mårtensson

Avgångstavla
Foto: Michelle Mårtensson

WHSmith är en vanlig affär i England
Foto: Michelle Mårtensson

Harrods på Heathrow
Foto: Michelle Mårtensson

Harrods på Heathrow
Foto: Michelle Mårtensson

Skylten som visar information om det flyg vi skulle flyga med
Foto: Michelle Mårtensson

Michelles flygbiljett
Foto: Michelle Mårtensson

Michelle vilar på tåget till Ramlösa
Foto: Yvette Mårtensson

'
Michelle på Ramlösa station i väntan på tåget till Perstorp
Foto: Yvette Mårtensson

Marco på Ramlösa station i väntan på tåget till Perstorp.
Foto: Yvette Mårtensson

Allmänt

Dela · Kommentera (2)

Dax att flyga hem - 21 november

Kommentera (2)

Av mazemazing - 22 december 2013 08:05

Idag var det dax att åka hem - igen. Vi vaknade halv sex och vi fixade till oss. Det vill säga Michelle gick till det rum som Jane och Marco sov i eftersom hon hade sina prylar där och Marco kom till det rum han och jag hade.

Klockan sju åt vi frukost och det fanns många olika alternativ. Vita bönor i tomatsås, korv, ägg, äggröra, bacon m.m Det fanns även bröd som man kunde rosta, yoghurt, chockladpuffar, cornflakes, olika torkade frukter, olika sorters marmelader, fruktsallad m.m I England finns det en sak som en del tycker om och en del hatar och det är Marmite. Det sägs att antingen älskar man det eller hatar man det och det stämmer. En som älskar det är Harry i McFly och jag vet även en kattdomare som tycker om det. Även om jag inte tycker om det tog jag två små förpackningar av Marmiten som en souvernir =O) Marco ville testa allt när det gällde cornflakes, chokladpuffar, torkad frukt m.m - men när han hade tagit upp allt på tallriken upptäckte han att det inte fanns någon filmjölk. De hade tre olika sorters mjölk men ingen filmjölk. Gudskelov hittade han naturell yoghurt och han fick ta några sådana småburkar för att kunna fylla tallriken. Han åt allt utom den torkade frukten - de var så hårda så han kunde använt dom som tuggummi. Vi satt i lugn och ro och åt frukost - tror vi satt en timme. När vi alla var klara var klockan åtta och vi gick in och packade det sista och sedan var det dax att checka ut.

Kl. 08.32 gick bussen till flygplatsen och den ville vi inte missa. Vi stod innanför entrédörren och när det var några minuter kvar gick vi ut och väntade utanför. När vi kom fram till Heathrow vägde vi väskorna och sedan lämnade vi dom vid det som heter "bag drop" - det vill säga väskorna var redan incheckade (det gjordes igår) och skulle bara lämnas.

När väskorna var inlämnade var det dax för säkerhetskontrollen och det tog tid eftersom de som skulle åkt igår - åkte idag istället. När det va vår tur la vi våra grejor i backarna och sedan stod vi åter i kö. Helt plötsligt blev Marco framkallad - de vill ha alla karlarna och när en fem -sex hade gått igenom var det kvinnornas tur. Marco hade egentligen inget att lägga i en back - men han tog av sig skorna - eftersom de pep när vi åkte från Kastrup. Alla fyra gick igenom utan problem.

Nu började jakten på att köpa en flaska Rom till Marco. Vi kollade i Tax Free-butikerna och det var olidligt för mig - jag får migrän av parfymen och det stank inne i affärerna. Efter ett tag hittade vi en flaska som han ville ha och han fick själv betala den. Hon som stod i kassan stod och tvekade om han skulle behöva visa legitimation - men efter ett tag bad hon om det och när hon såg att han var över 18 fick han köpa Romen. Vi pratade lite om åldern och hon sa att eftersom han har en skäggtuss på hakan trodde hon att han hade åldern inne - men på samma gång såg han ut som om han var under 18. Michelle kom fram och frågade om hon kunde säga hur gammal hon var och kassörskan gissade på att hon var 14-15 år och när Michelle visade sitt legitimation sa hon snopet att det är därför de måste kolla legitimation på de som inte ser ut att vara gamla nog.

Det sista vi gjorde innan vi skulle gå till gaten var att gå in i en liten affär där vi köpte varsin läsk - den sista Coca Cola Cherry på ett bra tag =O( När vi var klara i affären gick vi till gaten som denna gången var A22. Vi fick vänta ett tag vid gaten och när det var dax att borda tog de stolsrad efter stolsrad och det är mycket bättre än när de släpper på alla huller om buller. Vi fick ta en rulltrappa ner för att komma på planet och väl framme vid planet visade vi biljetterna för flygvärdinnorna.

Michelle satt på plats 24 E, Jane 24 D, Marco 25 E och jag 25 D - men när vi kom fram till våra platser så satt det redan någon på dom. Det var en Etiopisk (muslimsk) familj på åtta personer och de kunde inte ett smack engelska. En dam som hade plats 24 F (bredvid Michelle) sa till den som satt på den platsen att det var hennes plats och han tittade bara på henne med stora öppna ögon och öppen mun. Hon förklarade ännu en gång och han fortsatte titta på henne. Hon släppte förbi mig och Marco och vi såg att mamman och ett barn satt på våra platser och jag försökte förklara att det var våra platser - men även dessa tittade bara på oss. Efter ca 5 minuters förklarande kom en steward och sa att han skulle ta över. Han vände sig till pappan och bad honom om deras biljetter och det visade sig att de skulle sitta i andra sidan. Pappan försökte på väldigt dålig engelska förklara att vi kunde sitta i andra sidan men då förklarade stewarden att så gör man inte hos British Airway. Om det skulle hända en olycka och passagerarna sitter på fel platser kan det bli ödesdigert när de meddelar anhöriga utgången av olyckan. Tänk om vi överlever - men inte de som sitter på våra platser och de meddelar våra anhöriga att vi har dött - men det visar sig att vi lever. Ja, den situationen är kanske inte så förödande för våra anhöriga - men om det skulle vara tvärtom kan det bli jobbigt. Efter många om och men fick vi våra platser och vi fick väskorna på plats och fick spänt fast oss.

Planet skulle lyfta kl. 11.20 men vi kom inte iväg förrän kl. 11.47 och orsaken till förseningen var de inställda planen igår - det blev fler plan som skulle starta idag. Vi skulle vara framme i Danmark kl 14.25 och den tiden höll piloten fast vi var sena.

När vi varit på G en stund bjöd British Airway på lite gott att tugga på och det var en BLT (Bacon, tomat och sallad) och det var precis som de andra gångerna supergott. Något som jag blev förvånad över var att den Etiopiska familjen oxå åt BLT - ja, i alla fall alla utom pappan - de får ju inte äta gris.

Det komiska med denna BLT var att den ligger i en liten kartong och när stewarden skulle lämna en kartong till Marco så tappade han den ner på min arm och han blev helt förfärad och bad om ursäkt. Jag sa att det var ok och han sa ännu en gång: "I'm sorry" och jag sa ännu en gång: "It's ok" och då kom det samma sak ur stewardens mun och jag sa att jag förlät honom. När vi sagt samma sak fyra-fem gånger sa jag till honom att min arm inte hade gått sönder och jag visade honom att jag kunde röra den och han förklarade att han inte brukade kasta maten på passagerarna. När han återigen bad om ursäkt så föreslog jag att jag kunde kasta en kartong på honom och sedan var vi kvitt. Han skrattade och sa att det var bra att han hade "kastat" kartongen på en förstående passagerare. När han hade gått tog jag upp två huvudvärkstabletter och jag hade tänkt skämta med honom genom att fråga efter vatten och att jag måste ta värktabletter för armen - men jag struntade i det. Den stackars människan hade väl blivit helt förstörd.

När planet hade landat - i tid - och vi hade gått av fick vi visa passen innan vi kunde hämta väskorna. Under tiden som Jane och Michelle väntade på väskorna skulle Marco och jag gå på toaletten. Ja, Marco gick in på herrarnas men de hade satt en skylt på damernas att de var ur funktion och likaså på handikapp-toan. Jag var så kissnödig att jag bestämde mig för att gå in på herrarnas och det visade sig att de hade pissoarerna först och sedan de stängda båsen och jag var tvungen att gå förbi Marco som stod där inne. Tyvärr var även de vanliga toaletterna hos herrarna ur funktion och jag började få panik. Hade turen att en anställd dök upp och han visade mig var det fanns en toalett som fungerade.

Innan vi gick till tåget köpte vi varsin hamburgare hos Pölsemannen (tror jag det var) och det varmt men supergott. När vi ätit gick vi till JoJo-automaterna och där köpte vi två Duo-biljetter till Perstorp. Det var meningen vi skulle ta tåget som gick från Kastrup kl. 15.26 med byte i Hässleholm och vi skulle vara framme i Perstorp kl. 17.21 Nu hann vi med ett tidigare tåg och då blev det från Kastrup kl. 15.14 - vi skulle vara framme i Ramlösa kl. 16.16 - i Ramlösa skulle vi byta tåget som gick kl. 16.20 och vi skulle vara framme i Perstorp kl. 17.03 Självklart uppstod det problem när vi var mellan Malmö och Lund - några obehöriga vistades på spåret och tåget stannade och stod stilla. Det var först när polisen hade tagit hand om de obehöriga som vi kunde fortsätta och då var det kört med vår planering. Vi var framme i Ramlösa strax före kl. 17.00 och vi fick vänta på tåget som skulle gå kl. 17.20 och då var vi framme i Perstorp kl. 18.03

Strax innan vi var framme ringde min telefon och det var Yen - hon som vi klipper oss hos. Hon ville låna min Wii-konsol - men jag fick säga att jag inte kände för att gå hem med den till henne när vi precis kommit hem efter en lång dags resande. Det var meningen hon skulle lånat spelet en vecka innan vi åkte till England men hon hörde aldrig av sig och då trodde jag att hon inte var intresserad av att låna Wii:et.

Hemma igen började vi med att hälsa på katterna och när vi kelat klart packade Michelle och jag upp våra väskor. Jag vill gärna ha bort uppackningen meddetsamma - annars blir det inte av och väskan kommer att stå ouppackad hur länge som helst. Marco hade inte tid att packa upp sin väska - han körde till Väla för att byta skärmen på sin mobil. Han hade fått reda på att ett företag där ute bytte skärmar och att det skulle gå på en timme och det skulle kosta runt 800:-. När han kom dit hade de inte tid att ta emot telefonen och de sa till honom att han fick återkomma dagen efter. Det komiska var att de inte hade några kunder i affären och de stod bara och pratade. I och för sig var klockan sju och de stängde åtta - men då hade de ju tid att svara på Marcos fråga om hur mycket det kostade att byta skärmen och hur lång tid det skulle ta. Ja, det var bara för honom att åka hem igen.

När jag hade packat upp min väska gick jag ner i tvättstugan för att boka en ny tvättid. Jag kom ju på igår att jag skulle tvätta som idag och då mellan 14.00 och 21.00 - men det hann jag inte.

Allmänt

Dela · Kommentera (2)

Filmsnuttar dag 3 - 20 november

Kommentera (1)

Av mazemazing - 9 december 2013 10:57

2013 11 20 - Hamley's skyltfönster
Video: Yvette Mårtensson

2013 11 20 - Hamley's skyltfönster
Video: Yvette Mårtensson

2013 11 20 - Hamley's skyltfönster
Video: Yvette Mårtensson

2013 11 20 - Hamley's skyltfönster

Video: Yvette Mårtensson

2013 11 20 - Hamley's öppningsceremoni
Video: Michelle Mårtensson

2013 11 20 - Många STORA nallebjörna. Snacka om habegär.
Video: Michelle Mårtensson

2013 11 20 - Book of Monsters in action
Video: Yvette Mårtensson

2013 11 20 - Marco som präst
Video: Michelle Mårtensson

2013 11 20 - Michelles "att-göra-på-hotellet"-råd om flyget blir inställt och du får bo på hotell - nr 1
Vidoe: Yvette Mårtensson

2013 11 20 - Michelles "att-göra-på-hotellet"-råd om flyget blir inställt och du får bo på hotell - nr 2
Video: Yvette Mårtensson

2013 11 20 - Michelles "att-göra-på-hotellet"-råd om flyget blir inställt och du får bo på hotell - nr 3
Video: Yvette Mårtensson

2013 11 20 - Michelle roar sig med sorteringshatten och Book of Monster.
Video: Yvette Mårtensson

2013 11 20 - Book of Monster visar Michelle vem som bestämmer.
Video: Yvette Mårtensson

Allmänt

Dela · Kommentera (1)

Bilder dag 3 - 20 november

Kommentera (1)

Av mazemazing - 7 december 2013 15:06

Bilder från dag 3. Filmsnuttarna kommer i eget inlägg.

Hamley's skyltfönster
Foto: Michelle Mårtensson

Hamley's skyltfönster
Foto: Michelle Mårtensson

Hamley's skyltfönster
Foto: Michelle Mårtensson

Skylt som visar vad Hamley's har på de olika våningarna
Foto: Yvette Mårtensson

En lite för somrig buss i november
Foto: Yvette Mårtensson

Julpynt över Hackett London's entré - mitt emot Hamley's
Foto: Yvette Mårtensson

Hamley's-nalle
Foto: Yvette Mårtensson

Rum 325 - Michelle och Jane fick äran att bo i detta rum - på tredje våningen.
Foto: Jane Spiegelhauer

Rum 226 - i detta rum sov Marco och jag och det låg på andra våningen.
Foto: Yvette Mårtensson

Marco och jag delade rum - ett väldigt litet rum - Tune Hotel i Paddington
Foto: Jane Spiegelhauer

Samma rum som ovan - men sett från sängen.
Foto: Jane Spiegelhauer

Ridande poliser som skrittade i lugn och ro på Praed Street i Paddington.
Foto: Jane Spiegelhauer

Silvergran på Heathrow
Foto: Yvette Mårtensson

Det rum som Marco och jag skulle delade - men som Michelle och jag sov i - Premier Inn någonstans vid Heathrow.
Foto: Yvette Mårtensson

Samma rum som ovan - sett från dörren
Foto: Yvette Mårtensson

Badrummet - retade mig på att städpersonalen lämnade toalocket uppe - ser inte bra ut.
Foto: Yvette Mårtensson

Pastor Marco lånade grejen som låg i benänden på sängen och använde som prästcape (eller vad de nu heter). Grejen kan ni se på den bilden med sängen.
Foto: Michelle Mårtensson

Black Forest Hot Chocolate
Foto: Michelle Mårtensson

Superpepprig pepparkaksren. TACK, Jane
Foto: Yvette Mårtensson

Black Forest Hot Chocolate och superpepprig pepparkaksren.
Foto: Yvette Mårtensson

Vi missade inte var receptionen låg.
Foto: Yvette Mårtensson

Här åt vi både kvällsmat - vi använde oss av en "fattiglapp" när vi skulle betala - gratis är gott.
Foto: Yvette Mårtensson

"Fattgilappen" som berättigade oss kvällsmat. TACK, British Airway
Foto: Yvette Mårtensson

Jag valde kycklingcurrygryta med ris.
Foto: Yvette Mårtensson

Icke-färdig vaniljglass med kolasås
Foto: Yvette Mårtensson

En tavla som hängde i restaurangen
Foto: Yvette Mårtensson

Michelle ska sadla om till flygvärdinna - här visar hon vägen till rummen.
Foto: Jane Spiegelhauer

Premier Inns entré
Foto: Michelle Mårtensson

Premier Inns skylt
Foto: Yvette Mårtensson

Bussar som går mellan Heathrow och de olika hotell som ligger runt om flygplatsen.
Foto: Yvette Mårtensson

Entrén - inne
Foto: Yvette Mårtensson

Istället för en julgran
Foto: Michelle Mårtensson

Ssshhh!! Tror faktiskt ingen läste skylten =O)
Foto: Michelle Mårtensson

Första korridoren som vi måste gå igenom för att komma till rummet. Michelle och Jane hade rum i denna korridor - nästan längst ner.
Foto: Yvette Mårtensson

Michelle och Jane hade rum 19
Foto: Yvette Mårtensson

Andra korridoren som vi måste gå igenom för att komma till vårt rum. Marcos och mitt rum låg nästan längst ner.
Foto: Yvette Mårtensson

Marco och jag hade rum 30
Foto: Yvette Mårtensson

Michelle försöker se smart ut och Marco kollar monsterboken
Foto: Jane Spiegelhauer

Michelle mediterar i sorteringshatten
Foto: Jane Spiegelhauer

Michelle har slutat meditera
Foto: Jane Spiegelhauer

Marco slappar
Foto: Jane Spiegelhauer

Allmänt

Dela · Kommentera (1)

Xtra natt i London - 20 november

Kommentera (2)

Av mazemazing - 7 december 2013 09:31

Idag står det hemresa på schemat och i vanliga fall hade det betytt att vi skulle checka ut från hotellet kl. 10.00 - men eftersom vi betalat för att checka ut kl. 13.00 istället hinner vi med lite annat på förmiddagen.

Marco valde att stanna kvar i sängen - han var så trött + att han hade ont i fötterna. Vi andra tre hade bestämt oss för att åka till Piccadilly Circus och där besöka Tesco. Innan vi tog tunnelbanan dit gick vi ner vid Paddington Station och gjorde ett besök på Sainsbury's. Marco ville köpa med sig Jägermeister hem och Tesco vid hotellet hade inga så vi kollade på Sainsbury's - men de hade inga - men jag såg att de hade Coca Cola Cherry. Den var dyrare än på Tesco men i nödfall så fick den duga.

Framme i Piccadilly Circus bestämde Michelle och jag oss för att besöka Hamley's en sista gång och under tiden som vi gjorde det stannade Jane kvar där vi kommer upp från tunnelbanan. Nu visade det sig att Hamley's inte öppnade förrän klockan tio och vi fick en kvarts väntetid. Vi filmade deras skyltfönster, vi kollade de intilliggande affärers skyltfönster och vi stod och huttrade eftersom det var kallt och regnade. Prick klockan tio öppnades en dörr och ut kom två "Santas little helpers" (en manlig och en kvinnlig) och den manliga började hoppa, skutta och ropade att vi var välkomna till Hamley's. Han fick syn på Michelle och skuttade fram till henne och tog tag i hennes mössa och sa att den var fin och att hon var fin. Han gav henne en stor kram och sedan fortsatte han sitt spektakel och ropade ut att Hamley's snart skulle öppna för alla stora och små barn - men precis som alla andra dagar skulle en liten pojke och en liten flicka få öppna portarna till affären. Nu stod det bara en liten pojke och det blev han som fick ringa in öppningen och även öppna porten.

Vi skyndade oss in i affären och gick direkt till Steiff-hyllan och jag plockade upp den lilla gula ankan som jag blev så förälskad i första gången vi besökte Hamley's i april i år - men som jag valde bort för två nallar och en liten mus - bestämde jag mig för att köpa den nästa gång jag kom till London. Nästa gång blev då i september och när vi hade bokat biljetterna bestämde jag mig för att jag skulle köpa den lilla ankan - men när jag väl stod på Hamley's köpte jag en ny liten mus, en liten kanin och en mammut och bestämde mig för att nästa gång jag kom till London då skulle den lilla gula ankan få följa med mig hem. Nästa gång blev då denna resa och nu stod jag med sötnosen i handen och helt plötsligt fick jag syn på en liten åsna och det blev genast jobbigt - den lilla gula ankan eller den söta gråa åsnan. Eftersom vi skulle skynda oss tillbaka till Jane valde jag åsnan och bestämde mig för att nästa gång jag kommer till London och Hamley's - ja, DÅ ska jag köpa den lilla gula ankan. Jag köpte oxå med mig varsin vit Hamley's-nalle till kidsen + en lite mindre av den nallen som Marco blev förälskad i till honom.

När vi betalat skyndade vi oss tillbaka till Jane och sedan gick vi direkt till Tesco. På Tesco köpte jag två flaskor Jägermeister till Marco + Coca Cola Cherry till mig. När jag betalat var jag tvungen att packa om - dvs. jag la Jägermeisterflaskorna och några Coca Cola Cherry i min ryggsäck - allt för att slippa bära dåliga plastkassar som skär in i fingrarna när det är tungt. Nu var det bara att ta tunnelbanan tillbaka till Paddington och där blev det ett nytt besök på Sainsbury's - Michelle skulle handla och när hon var klar skyndade vi oss tillbaka till Marco som var på hotellet. Vi hade bestämt oss för att äta middag innan vi tog tunnelbanan till Heathrow och på så sätt slippa äta dyr mat på Heathrow.

Det blev ett besök på Burger King och det tog ett bra tag. Ja, nu tog det inte tid för att de är långsamma i serveringen utan för att precis när vi börjat äta började det blåsa upp, hagla och regna. Michelle och jag beställde oxå varsin efterrätt och när vi kom upp igen där man sitter och äter visade det sig att en hemlös gick runt bland gästerna och tiggde pengar. Han fick inget av oss eftersom vi har lärt oss att de inte vill ha småmynt - nej, det är pund som gäller - ju fler pund desto bättre. Sedan såg han inte ut som en hemlös - han hade en stor och tjock dunjacka, en tjock halsduk, varma fodrade stövlar och tjocka byxor och allt såg rent och fräscht ut. Michelle och jag såg honom kvällen före när vi hade varit vid Tower Bridge och då gick han tillsammans med en uppklädd tjej som hade gott om guldsmycken.

När vi hade ätit gick vi tillbaka till hotellet och innan vi checkade ut packade vi ner det vi hade köpt på Tesco i våra väskor. För min del hade det varit enklast att lägga mitt i Marcos väska eftersom han inte hade en full väska - men han får ju inte ta in sprit i Sverige och då måste jag ha det i min. Eftersom rummet var så litet fick vi packa en och en och när alla var klara - ja, då hade vi även hunnit med en sista tur till hemlighuset och nu var det bara att checka ut. Vi tog hissen ner och lämnade in nyckelkorten och sedan traskade vi iväg till Paddington station.

Denna gången skulle vi inte åka Heathrow Express utan ta tunnelbanan från Paddington till Piccadilly Circus och sedan vidare därifrån till Heathrow. När Michelle och jag har varit i London har vi tagit HE eftersom Michelle inte vågar åka rulltrappa ner med resväskan och man får ingen hjälp av personalen och vi kan inte sätta ifrån oss väskorna för då finns risken att någon tror att det är en väska med en bomb. Denna gången gjorde vi så att Jane och Michelle bytte väskor eftersom Janes var mycket mindre än Michelles och då var det inga problem. Det visade sig att det var bara en rulltrappa vi skulle ner för - resten var vanliga trappor och då bytte Michelle och Marco väskor.

Framme på Heathrow tog vi hissen upp till avgångshallen och vi började med att väga väskorna - det gäller att hålla koll så det inte bli övervikt =O) Nästa steg var att kolla var vi kunde checka in våra väskor och då såg vi på en tv-skärm att planet till Kastrup var inställt. Det var bara att gå till rätt informationsställe och vänta tills det var vår tur. Efter ca 30 minuter fick vi hjälp och det visade sig att det var hårda vindar över Köpenhamn och istället för att riskera något så ställde de in planen.

Vi fick erbjudandet om att ta ett plan kl. 19.40 till Düsseldorf och där hade vi ca 15 minuter på oss att byta plan till Kastrup. Vi blev oxå informerade om att det planet oxå kunde ställas eftersom de ställde in tre plan i timmen. Tjejen som hjälpte oss sa att vi oxå kunde vänta med att flyga till imorgon kl. 08.20 Jane och Marco tyckte vi skulle ta planet på kvällen - men Michelle och jag ville inte riskera att få sitta på flygplatsen i många timmar för att sedan få reda på att planet var inställt. Jane var mest brydd över att hon skulle jobba dagen efter och att de inte fick reda på att hon inte kom. British Airway-tjejen sa att vi kunde låna telefonen och Jane ringde till mor för att be henne om att ringa till både Janes jobb + till skolan. Ja, hon fick oxå äran att ta hand om katterna och Poynter ett dygn till.

Det blev bestämt att vi skulle vänta till imorgon med att flyga hem och då frågade Michelle om vi kunde få ta ett senare plan och det var ok. BA-tjejen bokade in oss på ett plan kl. 11.15 och sedan bokade hon in oss på Premier Inn - ett hotell inte långt från flygplatsen - ja, enligt BA-tjejen. Hon skrev oxå ut bussbiljetter tur och retur till hotellet och matbiljetter både till kvällsmat och frukost.

När vi hittat rätt buss var det bara att hoppa på och sedan bar det iväg och vi åkte och åkte och åkte och åkte - ja, det tog nästan 45 minuter och det kallar jag absolut inte för att bo på ett hotell i närheten av flygplatsen. Visst vi var kanske i närheten av flygplatsen - men jag skulle gissa på att hade vi genat över landningsbanorna hade det inte tagit mer än 10 minuter med buss. Framme på hotellet checkade vi in och gick till våra rum. Jämför man storleken på rummet på Tune Hotel i Paddington och detta så var detta rena lyxen. Första intrycket var att vi hade hamnat på ett superlyxigt ställe - men när man kollade lite närmre var det många fel och brister. Inte lika rent som Tune Hotel - men det var ändå häftigt att testa ett nytt hotell.

Vi hade tre timmar att fördriva från att vi checkat in till de serverade middagen och vi fördrev den tiden med att sitta i en bar. Marco köpte en Jägerbomb i baren och vi andra gick till ett lite café mitt emot baren och köpte varsin Black Forest Hot Chocolate som vi tog med till baren. Jane hade köpt varsin överraskning till oss - en pepparkaksren och den var supersöt och väldigt pepprig - men jättegod. Medan vi väntade blev det lite FB-tid och vi kollade oxå in alla människor som precis som vi "tvångsvistade" hotellet.

Strax efter åtta hade vi lämnat datorerna i rummen och vi behövde inte vänta länge innan vi fick ett bord. De bjöd på buffé - lasagne, chili concarne, kycklingcurrygryta och vegetarisk currygryta. De serverade även glass med olika såser till som efterrätt. Tyvärr hade de inte satt igång glassmaskinen tillräckligt tidigt och den var helt klart inte helt färdig. När vi var mätta och belåtna gick vi till det rum som Marco och jag skulle ha och där satt vi och pratade lite. Michelle spexade till det med min sorteringshatt och min monsterbok och Marco låtsades vara en präst - ja, vi hade det riktigt roligt en stund.

Nu var det meningen att vi skulle ha samma rumsdelning som när vi befann oss på Tune Hotel - dvs. Michelle och Jane delade rum och Marco och jag delade rum. Vi sa godnatt till varandra och Michelle och Jane gick till deras rum. Precis när Marco fixat till sig inför nattningen knackade det på dörren och när vi öppnade rusade Michelle in och sa att vi skulle byta kanal på TV:n - ITV 1 visade I'm a celebrity...get me out of here. När Michelle skulle gå tillbaka till sitt rum föreslog Marco att Michelle kunde sova tillsammans med mig och han kunde gå till Jane och sova hos henne. I pausen gick Michelle till sitt rum för att hämta en del av hennes prylar och när hon kom tillbaka tittade på vi programmet och när det var slut var det dax att nanna kuddarna.

Allmänt

Dela · Kommentera (2)

Tidigare månad - Senare månad