Denna lucka sitter på väggen under TVn på vår rum. När vi var här i april såg vi luckan - men vi kollade aldrig vad som fanns bakom. Under denna vistelse kollade vi vad som hände när man "Pushade".
Foto: Yvette Mårtensson


Själva luckan kan användas som skrivbord och att det fanns två stickkontakter under luckan - ja, det visste vi inte. När vi besökte hotellet i april hittade vi bara en kontakt och det var irriterande med tanke på att vi hade mycket med oss som behövde ström och det orsakade att när något var på laddning i kontakten på rummet så gick vi ner i hotellets uppehållsrum med datorerna. I deras beskrivning står det så här om alla rum: "3 power sockets on the wall (3pin, 220-240V, 13A)". I april hittade vi som sagt var bara en och denna gången bestämde vi oss för att hitta dom andra två och det gjorde vi när vi "Puschade" på luckan. Det gäller att undersöka och "Puscha" på allt som går att "Puscha" =O)

Foto: Yvette Mårtensson


Tattoo Studio - på 103 Praed Street i Paddington. Ligger mitt emellan Tune Hotel och Paddington Station.
Foto: Yvette Mårtensson


Heathrow Airport - terminalens incheckningsautomater (som fungerade).
Foto: Michelle Mårtensson


Toto med sin nyadopterade lillebror eller lillasyster.
Foto: Michelle Mårtensson


Vänthallen för transittåget.
Foto: Michelle Mårtensson


Foto: Michelle Mårtensson


Supergott - det bästa med British Airway =O) (i och för sig är kycklingwrapen godare).
Foto: Michelle Mårtensson


Toto på flygplanet - han skulle egentligen sitta i väskan under framförvarandes stol - men Michelle smög upp honom ändå.
Foto: MIchelle Mårtensson


Toto sitter och väntar på att bagaget ska komma.
Foto: Michelle Mårtensson


Supergod och supervarm hamburgare - köpt i bagagehallen på Kastrup flygplats.
Foto: Michelle Mårtensson


Michelle väntar på Öresundståget på perrong C - tåget mot Hässleholm.
Foto: Yvette Mårtensson


Vårt bagage på perrong C.
Foto: Yvette Mårtensson


Perrong C
Foto: Michelle Mårtensson


My Giggly Monkey ville inte ligga gömd i väskan under tågresan.
Foto: Yvette Mårtensson


Michelle hade oxå en apa i sin väska - den ville heller inte vara gömd under tågresan.
Foto: Michelle Mårtensson


Michelle med sin älskade bok.
Foto: Yvette Mårtensson


Toto & Co på Pågatåget mot Perstorp.
Foto: Michelle Mårtensson

Här kommer då det sista skrivna från vår McFly + Londonresa. Det kommer även bilder från sista dagen och sedan kommer det ev. fler bilder + filmsnuttar. Om jag har avslutat mitt FB-konto innan det läggs ut - ja, då får ni själv hålla koll när det kommer.

Vi hade satt klockan till ringning sju - men jag vaknade redan klockan sex. Halv nio hade vi fixat till oss och nu var det dax att äta frukost och även idag blev det Subway.
 
Strax före klockan tio checkade vi ut och när vi skulle lämna tillbaka nyckelkortet såg jag en reklamlapp om att man kunde boka en "Shuttle" och åka från Paddington till Heathrow på ett billigt sätt. Att ta taxi kostar ca £56/bil och att ta Heathrow Express kostar £20/person och med detta transportmedel skulle det kosta £12/person. Killen i receptionen ringde till företaget för oss - men det visade sig att de var fullbokade och de rekommenderade att man bokar dagen innan. Nu fick det bli Heathrow Express och på så sätt slapp vi åka rulltrappor med tunga väskor. När vi kom till Paddington station köpte vi biljetter och sedan var det bara att kliva på tåget - ingen väntan och det kändes bra.
 
När vi kom till Heathrow bestämde vi oss för att vi inte ville dra på våra tunga väskor och bära våra tunga handbagageväskor så vi tog en bagagevagn och det var så mycket lättare. Vi tog hissen upp till avgångshallen och där vägde vi våra väskor. Sedan checkade vi in via en automat och denna gången gick det hur bra som helst. Vi tog våra boardningpass och gick till incheckningsdisken och när det var vår tur så fick vi besked på att vi måste vänta till klockan ett innan vi kunde checka in.
 
Vi satte oss på en bänk och började jobba med datorerna - eftersom vi reggat oss som medlemmar på Heathrows hemsida så fick vi 1½ tim gratis Internet och vi fick tiden att gå fram till klockan ett och det var dax att checka in. Incheckningen gick snabbt och när vi kom till säkerhetskontrollen var det lång kö - men ändå gick det snabbt. Att det gick snabbt berodde på att den kvinnliga säkerhetskontrollanten kallade upp alla kvinnor och vi fick gå igenom säkerhetsbågen före alla karlarna. Självklart en höjdarservice - men det är inte säkert gubbarna tyckte det.
 
Efter säkerhetskontrollen började vi leta efter något ställe att äta på - men de som hade mat till hyfsade priser hade bara torra mackor som hade konstiga röror på och de kostade £3.99. Till sist valde vi att äta på Starbucks.
 
När vi hade ätit gick vi till den gate där vi trodde vi skulle vara och satt där ett tag - ja, vi fick vänta i tre timmar efter att vi kommit igenom säkerhetskontrollen - men då är även tiden inräknat när vi gick till gaten. Det visade sig att vi inte skulle vara vid den gaten som vi satt vid och fick ta en transit från den terminal där vi var till den terminal där flyget gick från.
 
Vi fick boarda planet nästan direkt efter att vi kom till gaten och det är lite dåligt att de inte informerade tidigare om vilken gate planet gick från för som det var nu fick vi stressa till rätt terminal och rätt gate. Hade hellre suttit vid gaten och väntat än att behöva stressa och sedan gå på direkt.
 
Ingen av oss fick fönsterplats men det var bara att acceptera. Den som fick fönsterplatsen var en dansk kvinna som trodde hon kunde perfet engelska - ja, det lät så på henne när vi flugit en stund och personalen kom med något att äta och dricka.
 
När planet hade landat och det var dax att gå av planet bestämde vi oss för att ta det lugnt och vänta tills den stora "jag-måste-av-planet-först"-rusningen var klar. Det känns som om att alla passagerare ska iväg på en och samma gång och det är stört omöjligt att komma av planet. Nu hade vi sådan tur att en engelsk snubbe som satt bakom oss var så snäll så han släppte ut oss.
 
Nu var det dax att hämta väskorna och för att komma till den delen av flygplatsen gick vi igen passkontrollen och sedan åkte vi rulltrappa ner till bagagehallen (tror jag det heter). Vi fick vänta ca femton minuter innan väskorna dök upp och när vi hade placerat dom på en bagagevagn var det dax att ta Öresundståget till Hässleholm. Det visade sig att vi fick vänta en timme och vi bestämde oss för att ta något att äta innan vi gick iväg. Det blev en supergod (men skitvarm) hamburgare.
 
När vi ätit gick vi ner till den perrong som vårt tåg skulle gå ifrån och där fick vi vänta ca 30 minuter och när tåget stannat hittade vi bra platser att sitta på. Framme i Hässleholm fick vi vänta på tåget till Perstorp i ca 15 minuter. Under tiden som vi väntade på tåget ringde jag till Marco och det visade sig att han var i Åstorp - men han skulle vara hemma innan vi kom hem.
 
Framme på stationen i Perstorp hoppade vi av tåget och då stod Jane och mor och väntade. När vi gick hem (tar ca 3 minuter) berättade mor att huset hade sålts och det kändes skönt. Mäklare hade ringt till min mor i torsdags och sagt att hon fått ett bud på huset - men att om inte papperna skrevs på torsdagen så köpte han ett annat hus. Hon meddelade oxå att han var beredd på att ge 585.000:- (vi hade satt 595.000:-) och min mor tyckte det blev bra. Idioten hade sagt till mäklaren att hon kunde godkänna 550000:- men det var ju bara dumt att förlora pengar på skitet. Eftersom jag inte var hemma var det bara Idioten som skrev på och mäklaren skulle skicka köpekontrakten till mig för påskrivning. Den 30:e september ska vi skriva de sista papperna på skitet.
 
Mor och Jane berättade att Marco hade ringt till Idioten för att be om pengar till en husvagn. Han fick ett nej och motiveringen var att han hade haft räkningar för 24000:- i slutet av augusti och han hade inte haft pengar under hela september. Han hade sagt till Marco att det var räkningar för huset - men det kan han glömma - med tanke på att han inte har haft matkostnader för varken oss eller katterna och vi har aldrig haft omkostnader för själva huset för den summan. Enligt mina uträkningar hade han inte räkningar för mer än 2000:- (max 3000:-). Marco hade oxå frågat om Idioten kunde fixa ett par skyddstofflor till honom - men även där blev det ett nej - eftersom han inte hade råd. När Marco hade frågat om han inte kunde plocka ut ett par via jobbet så svarade Idioten att det kunde han inte för Marco jobbar inte på Esab. Nej, det gjorde han inte förra gången heller när Idioten fick ut en rekvisition och tog hem skor till Marco.
 
När Jane och mor hade åkt hem packade jag upp nästan allt och sedan var det bara att gå och lägga sig.  Ja, Michelle och jag tittade på McFly's koncert som sändes live via Internet och sedan var det dax att nanna kudden.