Dagen började i ett huj. Innan vi gick och la oss i natt ställde vi mobilerna så att de skulle ringa klockan fem. Vi skulle med tåget till London kl. 06:20 och eftersom vi inte fick missa det skulle vi gå från Hostel:et senast halv sex. Jag vaknade ett par gånger under natten men somnade om och sista gången jag tittade på klockan var halv kvart i fyra. Jag orkade inte hålla mig vaken och somnade om. När min mobil ringde trodde jag självklart att det var första ringningen och tyckte jag kunde ligga och dra mig till andra ringningen – 5 minuter senare.

Michelle som också vaknade tittade på sin mobil och hojtade till med att klockan var 20 minuter över fem. Ja, det var bara att snabbt gå på toaletten, borsta tänderna och klä på sig. Det fanns ingen tid att tvätta sig eller att tänka efter vad vi gjorde. Innan vi gick ut från rummet kollade vi så att vi inte glömt något och sedan ner till receptionen. Självklart fanns det ingen där men en lapp talade om att receptionisten var i loungen och skulle komma strax och hade man inte tid att vänta var det bara att gå ner och säga till. Ja, vi hade ju ingen tid att vänta och vi knallade ner för trapporna, sa till och vi gick upp för att checka ut.

Vi gick till stationen på 20 minuter och när vi kom fram hade de inte öppnat den grind som vi gick ut genom igår och vi måste leta upp en annan ingång. Stationsbyggnaden är stor och då vi inte hade tid att gå runt den frågade vi några byggarbetare om väg. De förklarade för oss och vi följde deras beskrivning. När vi gått långt och fortfarande inte hittat en ingång – som dessutom var huvudingången – frågade vi två snubbar som stod utanför ett casino. De sa att vi skulle gå tillbaka en bit och att vi inte kunde missa det. Vi hade missat ingången men från detta håll såg vi det hur klart och tydligt.

Inne på stationen letade vi reda på vilket spår tåget skulle gå ifrån och nere på plattformen väntade vi ca 10 minuter när en röst sa att tåget hade spår 3 istället för spår 6. Ja, det var bara att knalla upp och sedan ner. När tåget kom in hittade vi rätt vagn och rätt platser (när vi köpte biljetterna reserverades två platser till oss och det var skönt att slippa stå i två timmar).

När vi kom fram till London Euston tog vi Underground till Paddington och innan vi gick till hotellet gick vi in på Subway och där köpte vi varsin Subway-macka som vi tog med till hotellet. Det fanns städerskor i vår korridor och vi förstod att det var städdax. Gästerna ska  städa sina egna rum – men var tredje dag städar hotellet. När vi kom in på rummet visade det sig att vårt inte blivit städat och efter ca 5 minuter öppnades dörren och städerskan bad om ursäkt och vi förklarade att vi kunde sitta nere i foajén under tiden de städade. Vi bestämde med henne att hon skulle fixa vårt rum efter 5 minuter.

Vi gick ner i foajén och där kopplade vi våra datorer till deras kontakter (de behövde laddas).  Våra Subway-mackor åts och när vi suttit i nästan 30 minuter gick vi upp till rummet och blev väldigt förvånade när vi såg att det fortfarande inte städats. Vi hade inte tid att gå iväg igen och bestämde oss för att strunta i städningen och började fixa till oss. När vi hade duschat och klätt oss och höll på att packa väskorna med kameror och dylikt knackade det på dörren och det var en annan städerska. Hon frågade om vi ville ha rummet städat och vi sa att vi skulle gå om tio minuter.

Innan vi åkte iväg gick vi in på Tesco där vi köpte med oss varsin dricka och något sött att äta. Kände att vi ville ha med något om vi skulle behöva lite socker =O) Nu gick vi till Underground där vi åkte till Embankment och vi trodde vi skulle behöva leta oss fram – men när vi kom ur Underground-stationen stod det folk överallt. Vi hittade en plats där vi kunde stå och vi stod i nästan 2 timmar innan Harry dök upp. De som sprang var olika typer – både friska och handikappade. Det kom några som var blinda, några som satt i rullstolar, några utan armar och en kille som vi hördes ryktas om att han vunnit maratonet som gick under OS – han hade inga ben – men sprang ändå. Nu undrar ni förståss hur han kunde springa utan ben – men han hade typ hoppstyltor – metallben med skenor längst ner som sviktade. Michelle filmade honom och jag vet inte om hon kan göra om det till en bild – men det får vi fixa när vi är tillbaka i Sverige. Många av de som deltog var trötta och en snubbe ramlade omkull och sjukvårdarna hjälpte honom. När han hade vilat och fått syrgas – ja, då ville han fortsätta – men sjukvårdarna stoppade honom.

När det hade gått ca 1½ tim fick jag tankarna att vi skulle strunta i det och det visade sig att Michelle hade samma tankar.  Vi sa inget till varandra och vi bara stod kvar. Kl. 13:20 såg vi Harry och han var väldigt koncentrerad och han hade hörlurar i öronen så vi började inte skrika. Michelle skulle filma men blev så uppspelt så hon filmade marken istället. Nåja, vi hade varit där, vi hade stöttat honom och vi hade sett honom.

Eftersom klockan inte var så mycket bestämde vi oss för att gå ner och titta på London Eye. Det ligger en bit från där vi var så vi tog Underground till Waterloo och sedan gick till London Eye. Där såg vi många olika levande statyer och självklart blev det foto på dom.

Det var meningen vi skulle äta varsin McFlurry på McDonald’s men vi valde en våffla med grädde, jordgubbar och chokladsås istället. Det var supergott.

När vi hade sett det vi ville se bestämde vi oss för att åka till Piccadilly Circus och det blev ännu ett besök på Hamley’s. Jag var supersugen på att köpa ett Steiff-djur och bestämde mig för att köpa ett. De är dyra – men jag kände att ett pyttedjur skulle passa reskassan =O) Den lilla musen som jag bestämde mig för hade en stöldskyddsbricka i ryggen och jag blev förvånad när tjejen i kassan frågade: ”Do you mind if I remove the tag”. Jag blev förvånad över att hon frågade detta – för vad ska jag med en kramis till som jag inte kan ta med mig ur affären. Sa till henne att självklart gjorde det inget.

På väg till Undergroun igen såg vi folk som kom med påsar från M&M World. Vi hade pratat om att besöka denna butik och nu tyckte vi att vi hade tid över. Vi tog Underground till Leicester Square. Vi fick fråga oss fram och denna gången blev det en gatusopare som fick förklara vägen för oss.

M&M World är en butik med 4 våningar fylld av bara M&M. Det är godis, figurer, kläder m.m Allt var förstås superdyrt och vi gick därifrån efter att ha kollat och tagit några foto.

Nu åkte vi tillbaka till Paddington och gick tillbaka till hotellet. Vi satte oss i foajén en timme och sedan gick vi till ett litet ställe där de serverade Fish’n Chips, Det var stora portioner och vi orkade inte äta all Chips. När vi ätit gick vi tillbaka till hotellet – men innan vi gick in blev det ett nytt besök på Tesco. Vi har en affär mitt emot hotellet – alltså nära och bra. Vi köpte några drickor och lite choklad och sedan satte vi oss i foajén med våra datorer. När vi suttit där i tre timmar gick vi upp till rummet. Kändes verkligen gott att krypa ner under täcket – efter ännu en lyckad och intressant dag.

Det fanns gott om poliser längs den väg där deltagarna till London Marathon sprang. De både gick och cyklade.

En byggnad - jag vet inte vilken det är just nu - men tar kanske reda på det en dag till er.

Vet inte om detta är Westminster - ja, det är en gammal och fin byggnad.

Big Ben med tillbehör.

En av korgarna på London Eye

Det stod levande statyer överallt . Detta är Yoda från Star Wars-filmerna.

Vet inte vem detta ska föreställa. Vet ni vem det kan vara?

Vet heller inte vem detta är. Ni kanske har några förslag.

Detta är Janes favorit. Mr Bean med sin Teddy Bear.

Vet inte vem detta ska föreställa - ja, den som inte är guldig är ju Michelle. Gubben gjorde tecken till Michelle att ställa sig hos honom.

Tror detta ska föreställa Frankensteins Monster. Jag visste bara inte att han var grön =O)

I denna korg låg det ett djur. Självklart inget levande djur - men en människa har tagit på en dräkt och ligger på knä på marken under bordet.

Ytterligare en figur jag inte vet vem är. Även här vet jag att den icke-guldiga är Michelle.

Våffla med grädde, jordgubbar och chokladsås

M&M World - 4 våningar med bara M&M

Ett rum med supermånga rör i olika färger och kunderna får själv blanda till sina M&M-påsar.

Det fanns många hyllor med M&M-muggar

M&M-gubbe

 

mamma

22 april 2013 09:56

Nu får vi verkligen sätta igång med att leta upp dessa sagofigurer,man blir riktig avundsjuk på allt ni upplever

 

Jane

22 april 2013 10:38

Som vanligt trevlig läsning och jag håller med mor att man blir avis. Våfflan såg så god ut att jag fick nästan hålla en hand under munnen för att inte dregla i datorn. :) Du hade absolut inte behövt visa en bild på Mr Bean för min skull, jag hade klarat mig utan. :)
Tack för att vi får se det ni upplever.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Detta är de sista bilderna från själva resan. Nästa inlägg blir bilder på mina nyckelringar och lite annat.FrukostfattiglappenFoto: Jane Spiegelhauer (jag tvingade henne ta bilden innan hon lämnade den ifrån sig)Janes frukost (jag åt 1 stekt ägg, 2 s...

Idag var det dax att åka hem - igen. Vi vaknade halv sex och vi fixade till oss. Det vill säga Michelle gick till det rum som Jane och Marco sov i eftersom  hon hade sina prylar där och Marco kom till det rum han och jag hade.  Klockan sju åt vi fr...

  2013 11 20 - Hamley's skyltfönsterVideo: Yvette Mårtensson2013 11 20 - Hamley's skyltfönsterVideo: Yvette Mårtensson2013 11 20 - Hamley's skyltfönsterVideo: Yvette Mårtensson2013 11 20 - Hamley's skyltfönster Video: Yvette Mårtensson2013 11 20 - ...

Bilder från dag 3. Filmsnuttarna kommer i eget inlägg.Hamley's skyltfönster Foto: Michelle MårtenssonHamley's skyltfönster Foto: Michelle MårtenssonHamley's skyltfönster Foto: Michelle MårtenssonSkylt som visar vad Hamley's har på de olika våningarna...

Idag står det hemresa på schemat och i vanliga fall hade det betytt att vi skulle checka ut från hotellet kl. 10.00 - men eftersom vi betalat för att checka ut kl. 13.00 istället hinner vi med lite annat på förmiddagen. Marco valde att stann...